Clausius–Clapeyron-kalkylator

Om denna kalkylator

Clausius–Clapeyrons ekvation, ln(P₂/P₁) = −ΔHvap/R × (1/T₂ − 1/T₁), kopplar ihop en vätskas ångtryck vid två olika temperaturer via dess molära ångbildningsentalpi. Eftersom ångtrycket stiger brant — och ungefär exponentiellt — med temperaturen kan man, när man känner till det vid en referenspunkt, förutsäga det vid en annan utan en ny mätning.

Kemister och kemiingenjörer använder den för att förutsäga kokpunkter vid icke-standardtryck, dimensionera destillationskolonner och läsa ångtrycksdiagram som används vid val av lösningsmedel; den förklarar också varför vatten kokar vid lägre temperatur på en bergstopp och förekommer inom meteorologin när daggpunkt ska relateras till luftfuktighet. Matlagningsvetenskapen lånar den till och med för att förklara varför recept behöver justeras på hög höjd.